Fotohistorisk tabell

Fotohistorisk tabell 
 Fotohistorisk tabell
PERIOD METOD UPPHOVSMAN/UTTRYCK
1839-1860 Daguerreotyp L.-J.-M. Daguerre (F), s/v negativ/positiv; silver på koppar negativ bild som framträder positivt när man betraktar den ur vinkel
1839-1869 Saltpapper H.F. Talbot (GB), s/v positiv; bildskikt utan bindemedel.
1840-1855 Calotyp H.F. Talbot (GB), s/v negativ; bildskikt utan bindemedel.
1848-1885 Albuminplåt C.-F.-A. Niépce de St. Victor (F), s/v negativ; glasplåt med albumin och silver
1850-1910 Albuminpapper L.-D. Blanquart-Évrard (F), s/v positiv; papper med albumin och silver.
1851-1890 Våt kollodiumplåt F.S. Archer (GB), s/v negativ; glasplåt med kollodium och silver.
1852-1890 Ambrotyp F.S. Archer (GB) / J.A. Cutting (USA), s/v negativ / positiv; glasplåt med kollodium och silver, preparerad så att den negativa bilden framträder som positiv med mörk bakgrund.
1852-1930 Ferrotyp A.-A. Martin (F), s/v positiv metall med kollodium och silver.
1853-1865 Pannotyp Wulff& Co. (F),s/v positiv;vaxduk med kollodium och silver.
1861 Första färgbilden J.C. Maxwell (GB), färg positiv; tre svart/vita negativ exponerade genom R, G och B-filter.
1864-1930 Koltryck J.W. Swan (GB), s/v positiv papper med gelatin och pigment.
1873- Silver-bromid/klorid/klorid-bromid-papper L.R. Maddox (GB) P. Mawdsley (GB), s/v positiv; papper med gelatin/silver-emulsion.
1882-1950 Silverklorid gelatin papper/Aristotyp/ Aristopapper* W. De W. Abney (GB), s/v positiv; papper med gelatin/silver-emulsion.
1873-1930 Platinatryck W.Willis (GB), s/v positiv; bildskikt utan bindemedel.
1880-1930 Crystoleum Färg positiv; från baksidan kolorerad s/v bildskikt uppklistrad på glas.
1880-1975 Silverbromid- gelatinplåt L.R. Maddox (GB) / C.H. Bennet (GB), s/v negativ; glasplåt med gelatin/silver-emulsion. Med denna process erhölls en mycket ljuskänslig emulsion.
1888-1910 Celloidin-papper, Aristotyp/Aristopapper* G.W. Simpson (GB), S/v positiv; papper med kollodium och silver.
1889-1969 Cellulosanitrat-negativ S/v negativ; film av cellulosanitrat bas med gelatin/silver-emulsion, lättantändlig, under vissa omständigheter starkt självdestruerande och självantändlig.
1895-1930 ”Colour-Screen” Färg; s/v gelatin/silver-emulsion integrerad med flerfärgsfilter s.k. colour screen ex. på processer;
1895 Joly John Joly (Irland)
1907 Autokrom A. & L. Lumière (F)
1916 Agfa Colour Agfa (D)
1935 Dufaycolour L.Dufay
1912- Tripack R.Fischer (D), färg; patentering av process med tre emulsionslager, ett för varje RGB-grundfärg samt ett gulfilter för attreducera blåkänsligheten hos de röda och gröna skikten, bildinformationen bestod av färgbildande ämnen.
1920-talet – Acetatfilm S/v & färg negativ; film med gelatin/ silver-emulsion respektive färgämnen, benämnd Safesty Film så som varande mindre lättantändligt alternativ till cellulosa- nitratfilmen, tri-acetat är idag den vanligast förekommande filmbasen men polyester ersätter den mer och mer.
1960-talet – Polyesterfilm S/v & färg negativ; film med gelatin/ silver-emulsion respektive färgämnen.
1960-talet – PE-papper, RC-papper Plastpapper, s/v & färg påsiktsbilder polyetenbelagd fiberbas med gelatin/ Silver-emulsion respektive färgämnen; Plastpapper benämns vanligen PE-papper i Europa, efter förkortningen av polyeten – PE och RC-papper i Nordamerika efter förkortningen av Resin coated – RC.

*Beteckningen Aristopapper förekommer både på silverkloridgelatinpapper och
celloidinpapper. Vanligen används beteckningen för den förra i Europa och för den senare i Nordamerika.

Källa: Kortboken, Torsten Johansson & Jonas Palm (1995).